tisdag 2 juni 2009
Utmaning 153 - Skriv om ansvara över sin egen lycka
Varsamt bar hon lyckan i sina händer. Värmen från den kittlade övertalande hennes handflator, ville komma in och bli en del av henne. Ett ord och lyckan skulle omedelbart lämna sin plats i hennes händer och sprida sig som len honung i hela hennes kropp. Men flickan stirrade utan att se. Såg rakt igenom lyckans gyllene sken, sökte sina svar någonannanstans utan att någonsin veta att hon en gång varit lyckan så nära.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jättefint skrivet,
SvaraRaderaMycket fint beskrivet.
SvaraRaderaWow, såå fint skrivet. Tänk att det är just så. Ibland letar man någon annanstans och så har man den så nära.
SvaraRadera/Efwa med bloggen skrivarliv.blogspot.com
säkerhetsordet blev prolycla nästan proLYCKA.
SvaraRadera/Efwa